Kyrkovalet - demokrati i kyrkan

Den 17 september 2017 är det kyrkoval. Då får alla Svenska kyrkans medlemmar som fyllt 16 år välja vilka som ska företräda dem de kommande fyra åren.

Din röst väger tungt i kyrkovalet.

Varför ska man rösta i kyrkovalet, spelar det egentligen någon roll? ”Ja, med din röst har du möjlighet att påverka hur kyrkan utvecklas och din röst väger tungt”.

Det här väljer du till i kyrkovalet

I kyrkovalet görs val till tre olika nivåer. 

Kyrkofullmäktige, ditt lokala val

Du väljer till kyrkofullmäktige i din församling eller, om din församling samverkar med andra församlingar i ditt pastorat.

Kyrkofullmäktige bestämmer ramarna för den verksamhet som finns nära dig. Till exempel vilken verksamhet för barn och unga som ska finnas i församlingen, eller hur kör- och konsertverksamheten ska se ut. 

Val till stiftet, regionalt

Svenska kyrkan är indelad i 13 stift. Stiftsfullmäktige är stiftets högsta beslutande organ. Stiftens främsta uppgift är att stödja församlingarna i deras verksamhet och förvaltning genom expertis inom flera områden. De kan till exempel bidra med kunskap i kyrkoantikvariska frågor, när en kyrka inom stiftet behöver renoveras.
Sorunda församling tillhör Strängnes stift. Länk till Strängnäs stift.

Val till kyrkomötet, nationellt

Kyrkomötet är Svenska kyrkan högsta beslutande organ med 251 ledamöter. Det beslutar om kyrkans gemensamma och övergripande frågor. Kyrkomötet behandlar också frågor om hur kyrkan ska arbeta med klimatfrågan och vilka psalmer som ska finnas i psalmboken.
Länk till svenska kyrkan.

KYRKOVALET

Sedan skiljandet från staten år 2000 sköter kyrkan själv sina val. Av praktiska och pedagogiska skäl används ett liknande tillvägagångssätt som i de allmänna valen. En del skillnader finns. Bland annat heter det inte "partier" i kyrkovalet, utan nomineringsgrupper. I kyrkovalet får även 16-åringar rösta.